Vilken tid det kan ta att städa det lilla barnets rum, speciellt om det lilla barnet samtidigt springer runt och drar ut allt man plockar ihop. Därför valde den här mamman att ta en paus i pluggandet och städa medans lilla loppan är på dagis. Oerhört smart drag, måste jag säga. Hon stökar nog dock ner igen rätt snabbt ♥

 

 

Vår lilla tjej har varit på dagis i två veckor nu. Hela den här veckan har hon varit där själv, 9-14 och 8-14! Idag testar hon på mellanmål så idag blir det 9-15. Hon är rätt ledsen när jag går men det verkar ju gå bra sen. Dagiset skickade ett mms igår från frukoststunden och då kändes det bättre i hjärtat. När jag kommer och hämtar henne blir hon jätteglad och vill åka rutschkana när jag tittar på, när jag lyfter upp henne och ska ta med henne hem blir hon sur för att hon inte får åka mer, haha. Min gullsnutta ♥ Jag längtar efter att klockan blir 15, vill hämta hem henne NU. Det är det jag längtar efter så fort jag lämnat henne.. Att hämta henne igen.

 

Hon lär sig så jäkla mycket på dagis. Känns som hon har blivit sååå mycket större bara på dessa två veckor. Hon vet var hennes skor ska så på dagis, hon har lärt sig vart hennes fack är och hon vill stänga grinden efter oss när vi är påväg in. Imorse stod hon och bajsade i badrummet, när hon var klar sa hon "aa bassat" (jag har bajsat) och pekade på blöjan. Låter sjukt för nån som inte har barn själv men jag bara tittade på henne och sa "Vad sa du?" Haha, jag var ju inte direkt beredd på att få höra något sådant. Det kommer nya ord (även fast dom låter på Lowas egna lilla vis) rätt ofta nu och det är så himla roligt.

 

På måndag börjar mamman i familjen skolan igen. Back to the skolbänk, det ska bli spännande. Jag är sjukt nervös, var ju så himla länge sedan jag pluggade på heltid och nu ska jag göra det till 2015 och säkert mer efter det om det blir några extrakurser. Men jag är taggad så klart, ska bli skönt att ge sig ut i världen och lära sig något efter att ha varit i vår lilla bubbla sedan Lovis föddes i maj 2012. Känns som att man glömt hur man fungerar utan ett barn på höften.

 

Det här blir sista helgen med gänget innan den officiella mammaledigheten är slut. Innan Lovis "varahemmamedmammahelatiden-tid" är slut. Nu börjar det riktiga livet, när pappa jobbar, mamma jobbar (eller ja, pluggar) och barnet får vara på dagis. Nu är vi påväg ur den här bubblan som man lätt hamnar i när man varit hemma i 1,5 år. Jag tycker det ska bli skönt att få börja plugga och har hela tiden sett fram emot Lovis dagisstart, men igår efter infomötet på dagis kändes det så verkligt och så nära inpå att jag faktiskt fick ångest. Jag som aaaldrig trodde att jag skulle bli den där grubblande, oroliga mamman med massa ångest. I min fantasi skulle jag bara lämna av henne glatt på dagis och hämta henne senare minst lika glad då. Hm, undrar vem jag försöker lura?

Johan har tagit pappaledigt under inskolningsveckan så att vi kan vara med båda två. Första dagen är vi där 9-11 för att bara kika lite, andra och tredje dagen är vi där 9-14 men föräldrarna är med hela tiden. Fjärde dagen lämnar man en stund mellan 09,30-11,30 om det går, och har det gått bra fjärde dagen lämnar man 09,30-14,00 den femte och sista inskolningsdagen. Åh, jag är så nervös, tänk att min lilla flicka ska gå på dagis? Hon har redan fått en alldeles egen plats där hennes namn står, och ovanför hennes fina korg står det "Välkommen Lowa". Åh, jag smälter ♥ Min stora duktiga tjej som ska klara sig utan mamma och pappa.

 

Stressar en del inför vad man behöver köpa. Så många som tydligt uttalar att man måste ha huuuur mycket som helst och femtioelva uppsättningar av allt. Jag gillar ju begagnat, det är bra för både miljön och plånboken, så vi har satsat en del på begagnat, en del på ärvt och del på nytt. Vi har 2 set med regnkläder,  båda ofodrade, och ett par fodrade regnbyxor. Sen har vi ett par skalbyxor, en vindfleece från POP och tumvantar därifrån, sen även en vindjacka och ett par fleecetröjor. Två par skor från kavat har vi och ett par stövlar ska inhandlas. Sen känns det som om resten kan man köpa när den lite kallar hösten och vintern närmar sig.

 

Har helt glömt bort bloggen. Sen har jag inte haft någon större lust heller, har inte känts som om någon läser och jag känner mig så tråkig när jag bara uppdaterar om samma samma samma. Såg dock nu när jag loggade in att det iallafall var 2 sköna själar som saknade mig (oss) så jag får väl göra en liten uppdatering då?!

Sommaren har varit underbar, det känns helt galet att den snart är slut. Om en vecka imorgon börjar Lovis på dagis. EN VECKA, det är helt sjukt. Min lilla tjej som ska bli så stor att någon annan ska ta hand om henne medans mamma pluggar och pappa jobbar. Hittills har jag faktiskt mest bara känt mig oerhört förväntasfull inför dagisstarten men nu börjar faktiskt den där ångesten jag trodde att jag inte skulle få komma krypandes.. Det kommer säkert gå jättebra, men nervös är jag!

Vi har gjort massa skoj under sommaren. Badat, solat, busat och lekt. Vi har varit på Gotland en vecka där vädret var på topp varje dag. Vi var på Kneippbyn där Lovis blev lite smått förälskad i ett tåg som hon åkte gång på gång på gång. Tror vi åkte typ 8-10 gånger innan tösen var nöjd. Föräldarna har varit på kryssning också, Lovis har sovit hos moster en gång och hos faster en gång. Hon har dessutom lärt sig att gå. På Gotlandsbåten gick hon konstant i nästan 3 timmar och efter det har hon helt slutat med krypningen. Det är liiite tuffare att hålla koll på ett barn som når allt, går överallt och inte längre behöver hålla hand.

Nu har hon dessutom åkt på sin första magsjuka, mindre roligt, men bra att den kom nu och inte precis till dagisstarten! Sådär, nu har jag uppdaterat er lite. Få se om jag skriver snart igen. Då får ni bli bättre med kommentarerna, så jag vet att ni finns där ute nånstans. Deal? :D

 

Min lilla tjej fick feber helt plötsligt i tisdags. Från att vara jättepigg till att somna pladask på filten ute på gården. Vet inte vad det berodde på, jag funderar på om det kan ha varit solen som varit en bidragande faktor? Hon hade inte varit i solen utan hatt mer än nån liten sekund när hon badade, men det kanske räckte? 38,7 hade hon, sen dagen efter på morgonen när jag tittade hade hon 36,4? Gissa om jag blev lätt förvirrad? Matstrejkat har hon gjort sen i måndags också. Vi har fått i henne lite frukt, lite bär, mycket välling, lite fil, några pastafjärilar och några kycklingbitar.. Hon har helt enkelt, med vissa undantag, fått äta det hon velat. Något måste hon ju få sig och man känner sig rätt maktlös när hon inte äter. Man skojar, fixar och trixar för att hon ska vilja ha, men nej..

 

Nu är hon i allafall mycket bättre, snoret rinner dock fortfarande, men det har det gjort i en vecka nu. Jag tippar på att det är tänder som försöker komma fram, då brukar hon bli snorig. Idag fick vi ett brev från dagis i postlådan, lite info om inskolning, tid för informationsmöte och annan "fakta". Tänk, att om 1 1/2 månad går vår lilla tjej på dagis. Ja, lilla skriver jag. Hon känns liten, fast ändå så stor. Makalöst vad tiden går utan att man riktigt hänger med i alla svängar ♥

 

 

Såhär kul tycker Lovis att det är att plaska vatten. Dock gillar hon inte att sitta i bassängen, så hon sitter utanför hon häller vatten på sig själv med hjälp av några plastkoppar, och varje gång det kalla vattnet rinner ner över hennes kropp tjuter hon av lyckae. Hon tycker det är sååå kul! Haha, min tokstina ♥

 

Nu har vår älskade pappa/sambo åkt till Stockholm för att jobba, och vi måste vänta ända tills sent på fredag innan han kommer hem igen! Jag skulle ljuga om jag säger att jag trivs med att ha det så - blääää säger jag! Timmarna kryper sakta fram och vi saknar honom så!

 

Jag och Lovis får roa oss ensamma och en utav favoritsysslorna just nu är att slå på musiken ute på altanen så lilla loppan får "dansa" loss! Hon är såå söt när hon håller på, har filmat så ni ska få se sen ♥ Hon börjar studsa direkt hon ser radion och när jag slår på den dansas det direkt.

 

Åh, det har varit ett par jobbiga dagar här utan sömn, men nu har pappa Johan kommit hem så nu kan jag sova på morgonen när han och Lovis går upp. Visst sover jag en del på natten, men att vakna så ofta tär på en och man hinner aldrig komma in i någon djupsömn. Igår fick jag något slags psykbryt och började gråta bara för att Lovis ville vara med sin farmor istället för mig. Hon skrek och skrek i min famn och blev lugn när hon fick komma till farmor. Är man, som jag, trött och slut redan från början, så blir en sån där grej så mycket större än vad den borde vara. Lovis är liksom sjukt pappig när Johan är hemma, eftersom han är borta så mycket, så jag känner mig ofta bortvald (jag vet, sjuuukt dumt) och det gör ont i hjärtat. Som mamma vill man ju vara det bästa ens dotter vet, men självklart är jag glad över att hon älskar alla omkring sig så mycket. Babbelbabbel, sluttramsat.

Idag har vi haft en fin dag. Jag var och shoppade med en vän medans Lovis och Johan fick umgås lite på tumanhand, utan mammsen. Efter shoppandet åkte vi hem och vi har gjort en massa nytta. Johan har klippt gräs, jag har målat möbler och gjort sommarfint på altanen och Lovis har badat och busat i sin lilla båt. Det har varit en sån fin dag och jag hoppas morgondagen blir lika fin.

På lördag är det dags för mig och Johan att umgås lite bara vi två, då åker vi nämligen på kryssning och Lovis får chansen att njuta med sin mormor över natten! Det kommer bli jättemysigt men jag slår vad om att vi kommer att sitta och prata om vår älskade dotter över middagsbuffén ♥

 

I natt har Lovis sovit hos sin farmor. Jag tyckte det skulle bli såå skönt eftersom jag sover så dåligt på nätterna eftersom Lovis vaknar en del. Vi åkte därifrån igår vid 17,00, storhandlade på vägen och väl hemma packade vi upp varor. Då kom den.. Den där klumpen i magen. Tusen tankar flög runt i huvudet.. "Tänk om hon är jätteledsen" "Tänk om hon tror att vi lämnat henne" osv. Hon är ju så pass stor nu att hon faktiskt förstår att mamma och pappa inte är runt omkring, och jag var så orolig över att hon skulle må dåligt. Johan fick lov att ringa till sin mamma för att höra hur det gick, och det gick självklart bra. Hennes kusiner var där och busade med henne och jag blev lugn. För stunden.. Ungefär två timmar senare kom den där klumpen igen, och vi fick ringa igen. Johan var också lite nedstämd och när vi än en gång fick höra att det gick bra blev vi lite lugnare.

Lovis har sovit borta förut, typ 6-7 gånger säkert, och det har ALLTID gått bra. Hon trivs jättebra hos sin farmor och hon sover oftast bättre där än hemma. I går kväll hade hon somnat runt 21,00 och vaknade sedan 06,10. Då fick hon lite välling och somnade om till klockan 09 ungefär. Så det går ju bra, men ändå, den där klumpen finns där. Saknar henne som en tok nu och vill bara åka iväg och ge henne en kram. Snart snart snart får jag hålla om henne igen ♥