Åh, blir alldeles salig när jag ser bilden på Lovis i hennes lilla gröna väst som alla barn på hennes avdelning har när dom går ut. Lovis går på avdelning Grön och alla avdelningar har olika färg på västarna när dom är ute. Andra dagen på inskolningen, i tisdags, gick vi ut, och när Lowa satt där i sandlådan bredvid ett annat barn och blev jag alldeles tårögd. Jag tycker hon är så himla duktig, precis som alla föräldrar tycker om sina barn. Idag har hon varit på dagis själv i 2 timmar och det hade gått jättebra. När vi kom och hon såg pappa (pappas tjej det här, i alla fall just nu) så började hon gråta, men det gick över fort och sen ville hon inte åka hem istället, hon ville fortsätta att åka rutschkana, som hon nu har lärt sig att göra helt själv.

 

 Det här med dagisbaciller har man ju hört om, men att det skulle gå så fort som det gjorde hade jag inte räknat med. Igår, tredje dagen på dagis, började Lovis näsa rinna ordentligt och nu är hon jättesnorig precis som alla andra barn på dagis. Förra året var hon förkyld mer eller mindre varje vecka från september till mars. Jag hoppas för hennes skull att det inte fortsätter så den här hösten/vintern, för det blir så jobbigt för henne att sova. Hon är pigg och glad på dagarna, men när hon ligger still på nätterna blir näsan tät och hon blir frustrerad. Man vet ju själv hur jobbigt det är att sova när man inte får luft genom näsborrarna.